[artikel] När Martin Luther King läste Myrdal

I år är det sjuttio år sedan Gunnar Myrdals tegelsten An American Dilemma: the Negro Problem and Modern Democracy kom ut och skapade historia i USA. Verket, som i USA anses vara ett av 1900-talets viktigaste på ämnet rasteori, är förvånansvärt okänt i Sverige. 

Gunnar Myrdal är i Sverige främst känd som författare till den politiska milstolpen ”Kris i befolkningsfrågan” (tillsammans med makan Alva Myrdal) och som nobelpristagare i ekonomi, men han gjorde även stor internationell karriär som ekonom och intellektuell. När det inflytelserika forskningscentret Carneige Foundation på 30-talet bestämde sig för att genomföra en omfattande studie av de svartas situation i USA vände de inte blicken inåt landet (till mångas förtret), utan till Sverige och Gunnar Myrdal: man sade sig vilja ha någon som kunde se på situationen i landet på ett ”objektivt” sätt. Myrdal tvekade till en början men tackade sedan ja till att leda studien som kom att ta sju år att färdigställa. Han gjorde omfattande resor i den amerikanska södern och anlitade landets mest framstående antropologer, statsvetare och rasteoretiker. För att nämna några: Ralph Bunche, Guy Johnson, Richard Sterner och Dorothy Thomas.  

   

Studien skenade iväg både gällande budget och omfattning. Myrdal insåg under arbetets gång att de svartas situation inte var ett isolerat problem utan ett som behövde ses från en mängd olika perspektiv. Boken är därför indelad i tio delar och 45 kapitel som behandlar omfattande ämnen som ekonomi, migration, kultur, historia, religion, ras och politik. Många innan mig har konstaterat det omöjliga i att sammanfatta detta arbete som i själva verket är flertalet verk, men Myrdals slutsats och studiens kärna är att ”the Negro problem” i grund och botten är ett moraliskt problem, ett moraliskt dilemma, ”in the white man’s mind”. 

Genom sina resor i landet konstaterar Myrdal att amerikanerna är ett mycket moralmedvetet folk som hyser ett förakt mot staten och till viss del även lagen: de tror på något högre, det Myrdal väljer att benämna the American Creed. The Creed utgörs av en rad idéer som kan sammanfattas i frihet, jämlikhet och lika möjligheter för alla (även känt som den amerikanska drömmen). Dilemmat är att the Creed står i konflikt med behandlingen av svarta i praktiken. The Creed, menar Myrdal, är alltså nyckeln till att lösa problemet: när amerikanen blir medveten om denna självmotsägelse kommer hen ändra sitt beteende. De lösningsförslag Myrdal presenterar handlar alltså främst om upplysning.

Många som har skrivit om verket betonar timing som en viktig faktor till dess framgång. Motståndsrörelsen hade börjat födas till liv och situationen för de svarta såg på vissa fronter ut att bli bättre (till viss del på grund av the New Deal, ett ekonomiskt reformpaket som inte särbehandlade svarta, och den framväxande fackföreningsrörelsen), men främst syftar man på andra världskriget. Kriget gjorde att USA inte längre kunde ducka för problemet med förtryck på hemmaplan. En annan faktor till studiens framgång antas vara valet av just Myrdal – med en vit, nordeuropeisk man som författare fick studien och dess slutsatser en viss auktoritet. En svart författare hade förmodligen inte givit studien samma tyngd vilket ironiskt nog sätter fingret på problemet.

Det råder inget tvivel om att Martin Luther King läste verket, frågan är snarare när och till vilken grad han inspirerades av det. Att definiera problemet som moraliskt blev ett retoriskt grepp som återfinns i viktiga tal av Johnson och Truman. 1954, tio år efter att verket släpptes, hänvisade högsta domstolen till Myrdal när man slog fast att det gick emot konstitutionen att segregera skolor. Brown vs Board of Education gick till historien som ett viktigt medborgarrättsfall och många konservativa kritiserade domstolen för att förlita sig på statskunskap som källa.    

Trots att det rådde oenigheter om verkets giltighet, både bland svarta motståndsmän och vita konservativa, så var det enormt inflytelserik och banade väg för medborgarrättsrörelsen. Oavsett om man höll med om Myrdals slutsatser eller inte så vände sig många till verket på grund av det gedigna arbete som låg bakom och inte minst insamlingen av statistik och data. Denna statistik må vara daterad i dag, men jag ser ändå anledning att damma av det sjuttio år gamla verket. Den senaste tidens polisvåld i Ferguson är bara ett exempel som vittnar om att den amerikanska rasismen tyvärr lever vidare. Hur ska vi förhålla oss till det? Ett bra första steg för att kunna utläsa situationen är att sätta in den i en kontext. Mitt förslag: bläddra fram till sida 540 i Myrdals bok och läs kapitlet ”The Policeman in the Negro Neighborhood”. 

Publicerades i det senaste numret av Uttryck